MIDSOMMARFIRANDET PÅ JAN KARLSGÅRDEN.

 

 

 

 

Den åländska midsommaren

 

Den åländska sommarens höjdpunkt är midsommaren. Att fira midsommar är en gammal tradition på Åland. Man samlas kring midsommarstången. Midsommarstången har sina rötter från 1700-talet. Stången vid Jan Karlsgården reses kl. 20.00, men innan man har kommit så här långt, finns det en hel del som skall göras.

 

Före midsommaren tas stången ned för underhåll. Nya kronor skall bindas och stången skall dekoreras. På midsommarafton lyfts stången med hjälp av saxar eller gafflar. Allting leds av en stångkapten. Till hjälp har han byns starka karlar som hjälper till med resningen. Stångkaptenen är huvudansvarig. Tidigare gick förtroendeuppdraget ofta i arv från far till son. Stångkaptenen dirigerar nedtagningen och resningen av stången. Då stången lyckligt är rest, utbringas ett fyrfaldigt leverop. Sedan sjunger man "Ålänningens sång". Kvällen fortsätter med musik och dans.

 

Midsommarstångens utseende varierar i kommuner och byar på Åland. Tidigare tävlade man om vem som hade den längsta och vackraste midsommarstången.

 

Stångens dekorationer symboliserar olika saker. Längst upp sitter fäktargubben som fäktar med sina armar. Han symboliserar arbete och flitighet. Vimpeln flaggar oftast i de åländska färgerna och representerar hembygdskärlek. Kronorna symboliserar markens gröda. Midsommarstången på Jan Karlsgården har 42 kronor, 6 stora och 36 små.